lachapelle och sånt
I Vännäs har vi hemskt roligt, Anneli, Erik och jag. Anneli och jag har åtminstone kul. Okej, jag har kul i alla fall! Jag kan inte uttala mig om mina kurskamraters känslor inför dessa söndagseftermiddagar. Men det är kul och jag tror att det här kommer bli ett fantastiskt projektarbete. Om jag bara kommer igång någon gång.
På tal om det så frågade Nicolina mig vem som skulle vilja läsa en blogg om mitt projektarbete. Då hade jag inget svar, för jag kunde som inte komma på någon som skulle vara intresserad av det. Men nu Nicolina har jag kanske ett litet svar: min morfar tycker nog det här är ganska kul. Min Stalker tycker nog det är ganska kul också. Se där! Två stycken som läser, det räcker ju gott och väl. Fast sen tänkte jag att de som faktiskt tycker det här är lite kul. Inriktningen på mitt projektarbete vill säga.
Snart kommer min blogg dessutom bli lite roligare. Med bilder och sånt, på söndag ska vi nämligen börja göra förstoringar. Det blir askalas!
I veckan har jag sett en tysk dokumentär om David Lachapelle som var ascool. Alltså, han verkade helskön i den här dokumentären. I våras såg jag en där han mest verkade dryg och äcklig. Jag tycker fortfarande inte att hans bilder är så tilltalande. Men det är häftigt att han gör det. Vad man än tycker om hans motivval så är hans bilder faktiskt hur coola som helst.
Anyhow, häromdagen diskuterade (fel ordval, kommunicerade är nog mer rätt) jag med mina fotolärare angående S/V-foto. Naturligtvis var för sig för att få deras egna synpunkter angående det. Jag kollade i några fotoböcker som finns i fotosalen också. Efter den lektionen kände jag mig... Nästan som om jag blivit upplyst! Som att inspirationen äntligen kommit till mig och jag känner mig huuur taggad som helst på det här. Jag har även (kanske) bestämt mig för att min fotoportfolio ska ha S/V-foto som tema. Det känns samtidigt som att jag vill utveckla mitt färgfotande också. Så vi ser hur det blir med det.
Jag ska utnyttja att min syster är hemma från Hemse i helgen maximalt. Ikväll styr vi studio och det blir nog kul! (Kanonkul till och med.)
Om man vill så lär man sig någonting nytt varje dag, här och var, nu och då. Kanske hela tiden. Det gäller att ta vara på det man får vara med om. Konsten att vara där.
På tal om det så frågade Nicolina mig vem som skulle vilja läsa en blogg om mitt projektarbete. Då hade jag inget svar, för jag kunde som inte komma på någon som skulle vara intresserad av det. Men nu Nicolina har jag kanske ett litet svar: min morfar tycker nog det här är ganska kul. Min Stalker tycker nog det är ganska kul också. Se där! Två stycken som läser, det räcker ju gott och väl. Fast sen tänkte jag att de som faktiskt tycker det här är lite kul. Inriktningen på mitt projektarbete vill säga.
Snart kommer min blogg dessutom bli lite roligare. Med bilder och sånt, på söndag ska vi nämligen börja göra förstoringar. Det blir askalas!
I veckan har jag sett en tysk dokumentär om David Lachapelle som var ascool. Alltså, han verkade helskön i den här dokumentären. I våras såg jag en där han mest verkade dryg och äcklig. Jag tycker fortfarande inte att hans bilder är så tilltalande. Men det är häftigt att han gör det. Vad man än tycker om hans motivval så är hans bilder faktiskt hur coola som helst.
Anyhow, häromdagen diskuterade (fel ordval, kommunicerade är nog mer rätt) jag med mina fotolärare angående S/V-foto. Naturligtvis var för sig för att få deras egna synpunkter angående det. Jag kollade i några fotoböcker som finns i fotosalen också. Efter den lektionen kände jag mig... Nästan som om jag blivit upplyst! Som att inspirationen äntligen kommit till mig och jag känner mig huuur taggad som helst på det här. Jag har även (kanske) bestämt mig för att min fotoportfolio ska ha S/V-foto som tema. Det känns samtidigt som att jag vill utveckla mitt färgfotande också. Så vi ser hur det blir med det.
Jag ska utnyttja att min syster är hemma från Hemse i helgen maximalt. Ikväll styr vi studio och det blir nog kul! (Kanonkul till och med.)
Om man vill så lär man sig någonting nytt varje dag, här och var, nu och då. Kanske hela tiden. Det gäller att ta vara på det man får vara med om. Konsten att vara där.
Kommentarer
Trackback