speak to me only with your eyes

Alltså det är bara galet. Jag känner mig ofokuserad och fokuserad på samma gång. Det är för mycket och för lite. För mycket att göra. För lite tid. Jag ordnar det, som vanligt.

Så. Planeringen under onsdagsmorgonen gick väl sådär. Vad säger vi? Det kändes ändå som jag hade ett visst hum om vad jag skulle göra. Dock hade jag problem med att få tag på en anständig stege till studion. Vilket ledde till att jag inte kunde flytta runt lampor och sånt som jag ville. Därav en något oförberedd Isabell då mina käraste modeller dök upp på eftermiddagsknuten.

Tiden var knapp också, känns inte riktigt som jag fick ut det jag ville. Detta leder till en andra photosession under sportlovet. Antingen på skolan eller i F'labbs studio. Porträttbilderna blev nog ganska bra ändå och jag har i alla fall en bild som jag ska använda mig utav.

Så, Annie och jag har lite tid att spendera tillsammans framöver. Jag måste förbereda mig igen. Igen. Alltså igen. Mycket ska hända innan den här relationen, det här äventyret är över. Spännande!

Jag har spenderat två eftermiddagar i mörkrummet och resultatet blev som sagt en bild till projektarbetet. Känns ju kanonkul. Det kommer Isa, det kommer. Det är bara att bryta ihop och komma igen, eller hur?

Jag klarar allt.

Nu sitter jag här på skolan i gamla studion. Linnéa tycker att vi ska gå och köpa någonting och äta. Det låter som en bra idé tycker jag. Energi är vad jag behöver just nu.

Jag sitter och försöker hitta bilder som jag ska använda. Jag har i alla fall några som känns rätt. Nu ska jag ta mig en energiinjektion och sedan är det dags för effektivt arbete.

Imorgon förväntar jag mig fina flickor med en mörk och en ljus tröja i midgårdsskolans byggnad. Jag hör av mig ikväll om situationen förändras. Som ni förstår har jag inte tid att slumbra med er. Det är liksom inte ett alternativ så här dagen innan.

Det löser sig. Jag klarar allt.

Äntligen.

http://www.youtube.com/watch?v=zd4LGFTkN1I

Yes. Idag har jag styrt upp hemsidan och styr snart med ljusmätaren. För det kan ju inte vara så svårt, eller hur? Jag läser och hittar svaren.

Igår var jag på Flabb, ordnade med film till onsdagens fotografering. Så imorgon ska jag ordna en rekvisition. Kom ihåg det Isa, kom ihåg det.

Jag har kollat igenom bilderna också, imorgon styr jag det ordentligt.

Resterande dagar av veckan ser ut så här:

Tisdag: Möte med Micke 08:25
Möte med Elin om designtävling, plus att det är invigning av den nya möbleringen på skolan.
Resten av dagen går åt till planering av onsdagen + skriva rapport.
Mattelektion.

Onsdag: Tidigt till skolan. Planera. Ställa i ordning.
Brudarna kommer någon gång kring 14:00 och då blir det fotografering.

Torsdag: Morgon och förmiddag - skriva rapport.
Eftermiddagen åker jag iväg till mörkrummet och framkalla för att se hur det gått för mig. Blir asspännande!

Fredag: Skolan tidigt, engelskalektion.
Rapportskrivning.
Möte med Elevrådsstyrelsen.
Mattelektion.

Sen tar jag helg till på söndag då jag går ner i mörkrummet igen.

Jag ser framemot onsdagen girls!
Övriga flickor får gott vänta tills jag hittat en tid som passar oss.

Påminnelse till mig själv: lär dig hur morfars ljusmätare fungerar.

Ja! Äntligen verkar vi vara på väg. Jag har valt ut bilder. Dock inte analyserat sönder dem och valt ut vad jag ska ta för egna bilder än. Men det ordnar sig! Det gör det alltid!

Jag har även bokat studiotid nästa Onsdag mellan 12:00-16:00, så då ska brudsen till min största kärlek: skolan. Det vill säga att jag kommer ha all min kärlek samlad på en och samma plats och det kommer bli kaotiskt mycket kärlek i mitt hjärta.

Det enda som går åt skogen just nu är hemsidan. Alltså helt sjukt. Jag får inte länkningen att fungera.  Bajs, säger jag. Så mycket för det MumAbetyget liksom.

Nästa vecka är det alltså PA100vecka som gäller. Det känns... Ganska spännande faktikst. Kommer jag klara av att spendera tiden på rätt sätt? Jag har bestämt möte med Micke på tisdagmorgon och att jag ska till labbet på torsdagdag. Resterande tid blir då rapportskrivande. Känns ändå helt okej! Jag tror att jag klarar det.

Så älskade vänner, onsdag runt två lär de flesta dyka upp?

Can't wait!!

Nu kanske vi börjar komma igång, jag och jag själv. HEH. Praktiken stjäl tid från allt annat - som vanligt, så det händer inte allt för mycket alls, på några plan. Jag har tittat igenom bilderna igen och valt ut några som jag ska välja mellan. Måste boka tid med Micke ooch så vidaree... Äsch, nästa vecka gäller det.

Grrrls, jag hör av mig senare i veckan om dagar och tider!

LOVE, ISA

Det är sjukt vad fort tiden går. I början av höstterminen kändes det som evigheter till 70%seminarium och PA100redovisningar. Nu inser man att en termin inte är en evighet, att man faktiskt inte hinner göra så mycket, om man inte tar sig i kragen. Man har ingen direkt pli på sig själv, verkligen inte. Självdiciplinen är inte vad den brukar vara. Kanske beror det på att det är så kort tid kvar, att jag inte vill att det ska ta slut?

Ja, det är rent utsagt kaos. Eller, snarare lugnet före stormen. Det känns som jag inte har någon koll på någonting alls och inte vet vad jag ska göra med någonting. Snart kommer det, snart. Men nu känner jag mig bara... Ni vet, handlingsförlamad. Det känns alldeles för stort.

På torsdag ska jag prata med Micke. Vi ser hur det blir.

Kärlek,
Isa

Inaktivitet ursäktas. Har tyvärr spenderat helgen på annat håll, helgen efter huvudstaden vill säga. Däremellan så var jag i studion och fotade. Dessa rullar har dock inte lyckats hoppa över på papper. Men! Ni ska icket förtrösta. När jag på måndag varit i labbet kommer - förhoppningsvis - ett gäng bilder upp.

I helgen ska jag även fota lite av de dokumentära bilderna till projektarbetet - hoppas jag. Jag funderar på hur det ska gå. Det kan ju rent ut sagt gå käpprätt åt helvete. Det vore ju olyckligt - men det är väl då jag lär mig någonting, eller hur? Jag hoppas nästan att det blir dåligt. Bara nästan. Jag hoppas även att jag kommer få världsfina bilder!

Som sagt, studion. Var där med Jolinn och Julia och de var helt galna. Speciellt när fläkten sattes igång...

Vi hörs efter helgen!

Här sitter jag nu och funderar. Funderar över livet och projektarbeten. What to do. Annie Leibovitzböckerna ligger på köksbordet och väntar på mig tillsammans med snövita papper och pennor. Kanske ska jag inte tänka så mycket utan bara göra. Gå upp och rita lite, se vad det leder till och hejsan hoppsan så sitter jag kanske där med ett antal underbara bildidéer?

Ja, sitter jag här lär jag ju inte komma fram till någonting! Nu ska jag ordna upp lite grejer innan jag åker till huvudstaden och spenderar resten av jullovet där. Kanske finner jag någon inspirationskälla, kanske kommer jag på någonting, kanske.

Innan ångesten tar över mitt liv ska jag pallra mig här ifrån.

Gott nytt mina vänner!

För alla de som inte ännu gett upp hoppet om mig har jag här en plan. Eller snarare en idé om hur mitt projektarbete skall utvecklas. För jag kom under gårddagens bussresa från skolavslutningen underfund med detta: Jag ska ta åtta studioportrött i olika tappning, dessa personer (förutom Stalkern) är underrättade, och jag har ännu inte hört några som helst klagomål på min tanke. Dessa studioporträtt ska följas utav två dokumentära bilder.

Det jag vill berätta med mina bilder är vem jag är. För hej baberiba, det är mina allra bästa vänner jag ska fotografera, och dessa människor (som de som hörde mitt svenska nationellatal redan hört) är de som format mig till den jag är idag. Så I will speak to you only with my eyes, och ni kommer veta vem jag är, när ni sett bilderna.

Jag hoppas det här är en bärande idé, hur som helst får det bära eller brista nu.

Har även styrt upp medlemskapet i fotoföreningen så jag har allt under kontroll...!

God Jul käraste ni.

I veckan har jag varit sjuk. Sjukt trist. Fast jag hade inte en sån där riktigt magsjuka som man spyr av. Nej, mer sån där magsjuka som man bara mår illa och inte orkar göra någonting av. Så måndag och tisdag spenderades hemmaliggandes och inte lyfte jag ett finger för att göra någonting. Nej nej! Tur var nog det. För nu är jag pigg som en lärka och har mer energi till mina älskade skolarbeten, såsom detta.

Jo, en sak gjorde jag faktiskt under min sjuka tisdag. Försökte få ihop länkningen på hemsidan. Det går åt skogen, inte hem då, utan käpprätt åt... Ja, ni förstår! Jag blir äckligt less. Måste börja om från början, BACK TO FORMULA? (Har sett spider-man i veckan, som förövrigt är min mest sedda film).

Igår var jag i mörkrummet, LinZet hakade på. Vi lekte med Sanie. Det var rätt kul (laddar upp bilden sen)! Det är helt sjukt hur snabbt tiden går när man är där nere. För det är ju inte dirket så att man bara får jobba med bilder, man måste fika och vara trevlig med Benny också! Ja, herrejesanens! Det blev inte mycket gjort. Men det känns bra att få lite mer vana.

Talk with the other PA100-Mickisarna idag. Eftersom Micke sitter hemma och har tråkigt får vi jobba själva. Det är trist. Vi hoppas på en bättre termin nästa år!

Känns ändå som jag har kontroll över läget. Ska ägna lite tid nästa vecka och veckan därpå till att välja bildidéer och boka in tider med mina kära modeller. Ska boka tid i studion också, det blir guld!

Nu ska kreativiteten flöda
(snart kommer Stalkern hem!)

Idag har jag hängt i studion och lärt mig hur allt fungerar där. Det är lite skillnad, men inte så stor, till skolans. Miljöombyte kan ju aldrig skada, eller hur?

Kursen är avslutad och det är dags att sätta igång med det riktiga arbetet. Yes, äntligen!

Jullov/Januari/början av Februari ska allt fotande ske under. Så det känns som det är dags att sätta igång nu. Grattis Isabell, du har en tidsplan utöver det vanliga. Heh.

Lycka till!

Så illa är det inte. Jag har faktiskt varit halvaktiv i veckan. Jag har till exempel varit nere i mörkrummet - alldeles själv. Känn på den ni! Det var mörkt, ensamt och lite läskigt. Men jag låste alla dörrar som gick att låsa, det gick bra.

Ja, allt gick bra. Förutom att bilderna var kassa. Dålig, dålig Isabell. Benny säger nog att det är för att jag fotar med Canon...

Hur som helst så känner jag det där mörka inom mig börja brusa upp, sakta men säkert. Det är PA-ångesten. Shit, jag känner att jag inte gjort någonting och jag vill bara försvinna.

Jag ska ordna det, jag lovar. I veckan har jag flera skiss/planeringstillfällen inbokade med mig själv. Jag är grym helt enkelt.

Den här veckan har jag inte gjort någonting. Känner mig helt lost. Dags att sätta fart nu.

Jo en sak har jag gjort. Ändrat så det står speak to me only with your eyes istället för speaktomeonlywithyoureyes. Är det inte sagolikt vackert?

Igår satt jag med mitt projektarbete hela kvällen. Valde ut bilder jag skulle analysera, läste lite ur boken om bildseende, började analysera. Jag skrev även klart min projektplan - som inte tidigare varit fullständig. Skrev dessutom om min idéskiss.

Ikväll har jag fortsatt analysera bilder, så de bilder jag valt ut är nu analyserade. Jag känner mig sönderanalyserad.

Analys, Analys, Analys.

Men det känns bra i alla fall. Att vara färdig med allt. Eller... Färdig med bakgrunden i alla fall. Nästas veckas projekt blir att börja med bildidéer.

Idag har jag varit kreativ också, klev upp tidigt för att fota i björkskogen. Både analogt och digitalt. Imorgon framkallas bilderna. Spännande!

Nä, nu har dansbandet NIZEGUYS spelat Tre Gringos. Magnus Carlsson dissar Willie Crafoord, men jag gillar den låten. det gör jag. Fast... Det är bäst att jag drar mig härifrån, så jag slipper sitta bredvid min pappa som ser på dansbandskampen.

Så, tack och hej, leverpastej!

Vår scanner på skolan är guds gåva till mänskligheten! (obs detta är ett skämt)