Would you stand up and walk out on me?

Beatles har rullat idag. Sista låten blev With A Little Help From My Friends innan jag gick in genom ytterdörren. (Fast jag gillar Help! mest.)

Jag har inhandlat det planerade batteriet till min nya vän idag och allt verkar fungera som det ska. 28 bilder tagna till söndagens framkallning och jag vill bara fota mer och mer och mer och mer och mer, ja ni förstår. Det är askalas att inte kunna se resultatet på en gång. Jag blir närmast lite pirrig (jag menar, en becksvart toalett med fem andra levande varelser. Jag kan inte bli mer nervös).

Jag säger då det: tur att det finns tändstickor för mörkrädda!

"gift dig med ditt stativ"

Benny säger att i varje fotobok man öppnar står det bland de första meningarna just det Gift dig med ditt stativ, underförstått ha alltid ditt stativ med dig. Jag och mitt stativ vigdes igår. Det känns bra.

Jag har fått mitt objektiv nu, bara batteri som fattas. 36 bilder ska tas till på söndag och det känns hur kul som helst! Anneli och jag ruled Vännäs igår så att säga. Nästa söndag låser vi in oss på toaletten och framkallar våra första rullar. Jag är hur nervös som helst och känner mig hemskt egocentrisk just nu. Jag är stressad och gnäller och gör ingenting. 



Kom ihåg-lapp till mig själv: Ryck upp dig Isabell!

Kom ihåg till dig: Hemsidan is coming up. 

tre systrar

Nu bor vi alla tre i princip i samma rum. Det är ingenting som jag tycker illa om - faktiskt. Jag gillar att vi är alla tre. Då slipper man vara ensam. Jag är glad, tillsammansglad. Ensamglad är inte lika kul, eller hur? Hur som helst ska jag utnyttja vår tresamhet på bästa möjliga sätt. Jag har bara inte kommit på hur än. Att syster är hemma är trevligaste på (3 ½ vecka) läääääääänge!

Och så en Kom ihåg-notering till mig själv: Imorgon har jag möte med Rutan. Så jag måste komma ihåg att ta med mig Annie L. Kom ihåg det!!

Benny säger att det enda vi behöver ha med oss på söndag är ett glatt humör. No problem, I'll make it!

Nu ska ingen på gatan få leva säkert längre, jag går ut.

Peace out!
Isabell

bobbie d, led zeppelin och nirvana

Jag har hittat mer inspiration i musiken. Inte bara Speak To Me Only With Your Eyes, som kommer från Led Zeppelins The Rain Song. Den här gången kommer inspirationen från Bob Dylan och Blonde on Blonde. Jag tycker att bilderna i foldern är askalas. Det finns även några bilder på Pink Floyds Syd Barrett som jag alltid tyckt om och kommer finna inspiration i till mitt projektarbete. Här kommer några smakprov på dessa:

 

Vad jag också upptäckt är att jag har inspirationskällor mycket närmare än så. Inte bara från min musik, utan även från det närmaste jag har, min syster. Jag tycker att det är helt fantastiskt vad hon har utvecklats det senaste året. För övrigt kommer hon hem från Gotland på torsdag och jag kan knappt bärga mig!

En vecka kvar tills F'labb-kursen drar igång. Jag och Anneli taggar till.

Over and out, Isabell.

söndagsutflykt

Idag taggade familjen Nilsson-Uhlin till en vända till muséet och jag såg Lars Bygdemarks utställning "Sverige från ovan" igen, under andra omständigheter den här gången. Det var fortfarande lika häftigt, fortfarande lika svindlande, för jag är fortfarande lika höjdrädd. Ja så är det... Och mycket mer hade jag inte att säga förutom detta (till min favvisstalker):

Jag vet min vän, att du befinner dig utanför landets gränser,
och när du kommer tillbaka ställer du upp på mitt projekt.


"Vi hade i alla fall nära till Kiruna!"

Det är kul med klassfoto. Det är mindre kul att bli av med sin klasskamrat (klasskamrat är ändå ganska seriöst ord, känns alldeles för opersonligt och hårt för att vara ett ord för Johanna). Så vi drog en ministudent (det känns alldeles för nära) och tog adjökens adjö till Johanna igår med tacobuffé på Balder. Vilket var jättemysigt, för som alla vet är MP06 den mysigaste klassen ever.

Projektarbete och snack om idéskisser och tidsplaner som man förstår jättemycket av gav oss väldigt mycket igår. Nja, jag vet inte. Jag lämnade in min idéskiss förra veckan och tidsplanen, nja, den har jag inte gjort än. Men jag har ordnat en person som faktiskt ställer upp på att bli fotad (mina girls har jag inte ens brytt mig om att fråga - ni vet att ni måste ställa upp ändå)! Det känns kul!

 Nu är det helg och jag ska studera mina fina böcker hela dagarna. Jättemysigt ska vi ha, jag och mina böcker.

Take care,
Isabell.

(Särskild hälsning till min stalker: Åh gud det gör så ont, att nått så nära kan va så långt bort!
+ Du vet att du måste ställa upp också?)

kameran

Så på tal om projektarbetet på riktigt. Idag, första september, anlände min partner in crime:


Han som sålde kameran verkar vara en ganska vanlig kille. Handlar på Willys, använder fryspåsar och läser den lokala dagstidningen. Han är intresserad av att bli av med de grejer han inte längre har nytta av. Skriver som en kille gör han också. Vad som glädjer mig mest är att tradera.se verkligen fungerade! Det finns bra människor i världen.

Det här känns ju superkul. En alldeles egen Eos 5 (med vertikalgrepp och allt). Helt fantastiskt. 

publicitetens baksida

Stalkers, stalkers, stalkers. Innan det här är slut kommer ni vara hur många som helst. Det är läskigt, och lite spännande. Min första, och bästa bloggstalker, har jag då bestämt ingenting emot att bli stalkad av. Jag sänder all min kärlek till dig min alldeles egna bloggstalker.

På tal om det som den här bloggen verkligen ska handla om: Projektarbetet. Jag är så taggad att jag nästan spricker. Jag kan knappt bärga mig inför kursstarten. 20 dagar kvar - nedräkningen har börjat!!

RSS 2.0